Vuxen?

I fredags fyllde jag 20 år och hade en mysig dag där bland annat min syster kom på besök, åt tårta och mat i kopiösa mängder osv. En helt okej dag, inget speciellt.

Hur spännande var det inte att fylla år när man var liten! Man kunde knappt sova dagen innan, låg på helspänn på morgonen och lyssnade efter om mamma hade vaknat och snart skulle komma in, sjungandes med tårta och presenter - det var ens lyckligaste dag! När jag var liten fick jag nästan alltid fira min födelsedag med att gå tillbaka till skolan efter sommarlovet, 17e augusti var ofta den dagen man började skolan igen. Men inte ens det var man särskilt ledsen över - det var ju bara kul och pirrigt att få träffa sina kamrater igen och kanske skulle man få en ny lärare och få byta klassrum!

Nu, som vuxen, rycker man mest på axlarna åt sina födelsedagar, "jaha, så var man ytterligare ett år äldre..". Att fylla 20 år är väl också den sista "spännande" födelsedagen - nu får man helt plötsligt göra allt som alla andra vuxna människor också får. I vårt avlånga land har systembolaget en allt för stor roll i våra liv. Jag måste erkänna att jag inte besökte denna omtalade affär på min födelsedag - för jag kände helt enkelt inget behov av att göra det. En del skulle säkert utbrista i ett förvånat "varför?!" om jag berättade det. Men jag förstår inte all uppståndelse; om jag vill dricka alkohol så gör jag väl det, vill jag inte så gör jag det inte. Jag tror att de flesta besöker systemet på sin 20 årsdag bara för att alla förväntar sig att det är något man ska göra när man fyller 20 år. Men är det inte nu man räknas som vuxen och har ansvar över sitt egna liv, eller..? Sverige, Sverige älskade vän...

Nej, nu får det räcka med svammel. På torsdag åker jag till Uppsala. Har faktiskt kvar en känsla från barndomen - jag är pirrig och spänd inför att börja plugga igen! Det kanske inte är så farligt att växa upp ändå..:)